Bimbotankar

Kan ni fatta att om 1,5 månad så ligger jag på stranden i Nerja och dricker paraplydrinkar??!!!

Då var vi precis hemkomna från restaurangen.

Det blev fondue i långa banor och sedan chokladmousse. Ja,ja, ja.... Mitt nya sunda jag borde kanske ha beställt en sallad och ett glas isvatten... Men, men.... Nya tag imorgon!

Tänkte börja med att äta varje timme, från och med måndag... Har hört att det gör stor skillnad för förbränningen.

Nog om det....

Middagen var väldigt underhållande. Mitt i rummet satt ett gäng 50-åringar, som nog alla fått lite väl mycket innanför västen. Värst av alla var en av kvinnorna. Gissar att hennes man är fågelskådare... Kvinnan stälde sig upp och sjöng, skrek till oss som satt runt omkring och flörtade otroligt öppet med de andra männen vid hennes bord. Kul för oss, pinsamt för den stackars mannen, som hela tiden försökte påtala till frun att hon inte tål sprit. Hennes taktik var att attack är bästa försvar.... Och menade att det var mannen som inte tålde sprit.... (Hur nu det kunde påverka henne?) 

De gick en stund före oss och när vi sen var på väg till bilen hittade vi det äkta paret utanför Orvars korvar. De skrek och gormade på varandra och jag kunde förstå att mannen försökte få med sin fru hem i en taxi. Till sist tog han tag i den envisa tanten, som helt klart inte hade kommit hem helskinnad om hon fått åka själv. Det var genom att putta henne före sig som han äntligen kunde be taxin att köra hem dem. Stackars man!!!

Men jag har redan bestämt mig.... Så ska jag också bli den dag jag fyller 50!!! Så Andy.... SE UPP!

Jo, man kan sätta 100 spänn....

På att jag precis tillbringat en hel timme vid frukostbordet på jobb. Idag bjöds det på alla möjliga godsaker, i ett litet försök att gott-göra gårdagens matslarv. Vi hade fullkornsbröd, musli, yoghurt, sojamjölk, nykelhållsmärkt ost, skivade grönsaker och vindruvor.

Usch, vad mätt jag är nu.... Orkar knappt jobba... Så jag skickar Emmy till kunderna, så sitter jag själv här. Fungerar jättebra tycker jag.

Som ni alla vet så har jag börjat mitt nya sunda liv. Ni har ju säkert sett hur jag rasat i vikt och hur jag nu mera knappt syns eftersom jag blivit så otroligt smal efter att gått ner otroliga 2kg.

Idag tog jag dock paus från fullkornsbröd och morötter. Och det med råge!!!!  Idag käka jag McFeast till lunch, pizza till middag och glass till efterrätt. Till filmen snacksade jag på säkert minst 2hg godis.

Måste säga att jag inte alls gillar hur jag känner mig nu... Just nu mår jag illa och känner mig uppblåst. Ska nog hålla mig till fullkornet framöver. Faktiskt riktigt skönt när man inser att man inte alls saknar sin gamla skräpmatslivsstil!

Behöver hjälp....

Tänkte börja med ett hemligt projekt. Är ni väldigt nyfikna så kan ni tortera min kusin, så säger hon säkert vad det gäller...( Här kan man kontakta henne) I övrigt tänkte jag hålla det lite hysch hysch... Av två anledningarna... Om det blir något, så vill vi inte att någon annan hinner före och om det inte blir, kan det vara skönt att slippa förklara varför.

Vad jag behöver hjälp med är att komma på riktiga klassiker till böcker. De ska gärna vara kända för att var tunglästa. Själv har jag bara lyckats komma på "Brott och Straff" och "Idioten". Fast det är ju bra om inte lille Fjoder har skrivet alla böckerna.

Kom igen nu och hjälp mig spåna!!!

Då blev det ingen bowling som sagt...

Tänkte istället åka och hyra ett helt gäng filmer och köpa en gigantisk bägare med Ben & Jerry. Borde för övrigt göra en hyllning till Ben & Jerry.... Finns det något annat som så snabbt kan få mig på bättre humör om jag är hängig..? Nja, det skulle vara Chai, Limecup, Apfenzeller, Pecorino eller Carolines Snickerskaka. Den sistnämda går ju inte längre att få tag i, då Caroline nu mera jobbar på Tivoli.

Hur som helst är Ben & Jerrys alla glassorter fillibabba! Med det vill jag även utfärda en varning.... De är beroendeframkallande!

Då blev det ingen bowling idag heller.... SUCK!

Det är istället schemalagt till klockan nio nästa fredag. Så för alla er som vill se "THE GRAND MASTER CARRO" göra strike efter strike, så är det bara att sluta upp i min fanklubb.

Är dock lite orolig för de som ska med påde på fredag och lördag. Hur kommer det liksom att kännas för alla berörda...? Att jag vinner över er två dagar på raken. Först bowling sen poker. Ni kommer vara helt förstörda!!!

Jag ska försöka att vara ödmjuk, men jag kan redan nu varna er för att jag är en otroligt dålig vinnare. Det kommer ni om inget att märka på min vinnardans uppe på närmsta bord och på alla bu-ramsor jag suttit och knåpat ihop till er förlorare. Kul för Marcus att äntligen få träffa mig. Mitt rätta JAG!

Jaha, då är det snart jul igen... Höstkläderna är redan beställda och idag kom ett helt gäng med leksakskataloger. Jag kan inte låta bli att sitta och kryssa för vad som ska beställas inför julhandeln.

Man hinner bara bli av med julrean så är det tid igen. Visst är det kanske så att jag kallar den största delen av året för jul. Men dok... Tiden går fort! I min värld börjar julen i slutet av september och varar till februari. Inget konstigt med det. Jag jobbar trots allt inom detaljhandeln.

Känner att årets största överköp kommer att vara TRÄMAT. Vi sålde trämat för säkert 50.000kr under senaste julhandeln. Så vi kommer lätt att ta in vansinnigt mycket mer i år. Vi lär bli trämatsaffär i år. Särskilt som de nya katalogerna innehöll så mycket spännande och nya varor. Jag vill ha allt!!!!


Ett smakprov på vad min trämatsfetish kommer att köpa in.

Promenerade igenom kyrkogården på väg till jobb idag. Letade efter en gammal släktgrav, men hittade ett helt gäng med mausoleum. Visste inte ens att Malmö hade sådana. Men tydligen har de mer eller mindre invaderat Östra kyrkogården. Långa rader med små hus och lådor i dyr, polerad marmor. Jesusstatyer och pelare gav ett ett ganska pråligt intryck.  Alla mausoleumen hade foto eller ingraverade bilder på den döde. På flera av dem hade det lämnats en plats för den nu levande  maken/makan.

Kan inte riktigt förstå tanken med att lägga flera hundratusen kronor på ett hem efter döden....

När min pappa gick bort fick han snällt ligga i en papplåda under begravningen och sedan kremerades kvarlevorna och grävdes ner kostnadsfritt på minneslunden. Jag har aldrig hört honom klaga...

Men för er som mycket väl kan tänka er göra hela arvet obefintligt, så finns det en länk här!

Igår var jag inte hemma alls i stort sett. När jag kom från jobb gick jag en timme med hunden och sen gick jag hem för att lämna honom. Sedan han blev sydd, ska han inte gå alldeles för mycket. (Tänkte inte på det i morse när vi gick till jobb) När han var avlämnad gick jag vidare själv.

I nära två timmar var jag ute och vandrade. Kom hem strax efter nio. Andy tyckte jag var tråkig, men jag hade huvudvärk och gick och la mig nästan bums.

Idag efter träningen kom jag hem och tyckte att jag mycket väl kunde ta en promenad medan Andy lämnade vår hyrfilm. Suck och stön blev det då genast från honom. -"Du är ju aldrig hemma. Du är jättetråkig."

Jag svarade att jag bara skulle ta en halvtimmes runda och skulle vara tillbaka strax efter honom.

Klockan 20.00, efter 40 minuters promenad var jag hemma. Har vi hittat på något tillsammans sedan dess??? Har vi pratat om något intressant???? NÄ! För Andy har spelat XBOX hela tiden. Det enda man hör från honom är hur orättvist spelet är och hur svårt och långt det är.

Jag kunde ju mycket väl tagit en tur till.... Så i morgon är det promenix som gäller!

Läste i en tidning om namn som blivit godkända i Norge...

Tänk er att ni har blivit inbjudna till ett möte med Hydros högste chef. Han titulerar sig VD och har sista ordet i allt på det multinationella företaget.

Du kommer in på hans kontor. Mörk ekpanel på väggarna ger ett manligt och hårt intryck. De lätta slitningarna på den mörkbruna skinngruppen i ena delen av rummet vittnar om åtskilliga möte. På soffbordet står två flaskor gammal, mycket dyr whiskey.

Längst bort i den mörkt inredda lokalen står ett tungt massivt skrivbord i mahogny. Bakom, i en pompös skinnfåtölj sitter en man i 55års åldern. Han har ett mycket högt hårfäste. Näsan är stor och på färgen kan man ana att mannen smakat ett par gånger för mycket på flaskorna på bordet. En maskulin mustasch pryder överläppen. Han är klädd i en kostym från Armani. Kavajen är öppen och den skjortskylda ölmagen sticker ut.

Du närmar dig honom och sträcker fram handen för att hälsa. Du pressenterar dig med namn och han svarar med sitt...

-Fillibombom bom Solberg, VD för Hydro.

Då var mina 15 minuter över. Jag ligger inte längre med på mest aktiva... SNYFT!

Nu är jag en vanlig dödlig... Tillbaka till den bittra skara som enbart har samma 4 läsare varje dag...

Ska man behöva lägga ut nakenbilder för att bloggen ska bli poppis? Ska på allvar fundera på det. Nu kan mitt nya smalare jag mycket väl granskas i push-up och string... Fast om jag lägger ut det finns det en överhängande risk att jag förlorar även mina 4 VIP-läsare.

LIVET ÄR BRA ORÄTTVIST!

Nu har Maria precis varit här och hälsat på. Hon är en riktig kompis, som tittar förbi i butiken. Inte som vissa andra som inte ens kommer hit med en sms-inbjudan!! ((Inga namn nämda!)

Det var roligt att se att hon verkade må ok. Mer ska man inte begära.

Kul att prata en stund med henne. Trist att jag inte fick bjuda på min gourmet-middag. =) Men ryktet om mig som kock går kanske på stan? Vänta bara till min Tapas serveras.... ;)

Varför är det så att alla vi gör affärer med har så otroligt svårt att höra av sig? Är jag så farlig att man inte vågar ringa eller är det så att jag är så otroligt oviktig att man inte tycker det är så stor grej att jag väntar och väntar på samtal..?

Det spelar ingen roll om människan ska ha eller få pengar av oss.... De är lika usla på att lyfta luren oavsett.

För tillfället har jag två hatobjekt. Båda kan man förvänta sig att de borde vara intresserade av en god kommunikation. Men icke!

Skulle kunna skalla dem båda! (Är tyvärr inte så våldsam, så jag lär aldrig gå så långt. Men jag skulle väldigt gärna vilja!)

Någon som har något dundertips på hur man slutar tänka på saker som aldrig blir verklighet och istället börjar leva sitt liv???

Idag kör jag bibliotekarie looken!

WoooooHooooo!

Maria kommer den 19:de. Det gör mig otroligt glad!

Ja, jag är glad att ni andra kommer också, men jag var mest orolig att dagen inte skulle passa fröken Andersson. Där av denna otroliga glädje. Då är vi fyra i varje fall!

För alla er som inte har en aning om vad som händer den 19:de. Kan jag berätta att vi ska värsta pokerkalaset! Oj, vad jag ska lura pengar av mina vänner... Särskilt den rike studenten Jessica.

Just nu känner jag mig bara helt tom...

Pratade precis med dig, men du sa tvärt emot det jag ville höra. Även om jag innerst inne visste svaret, så gör det mig ledsen. Jag tänker på det jämt. Hur jag ska få det till att bli som JAG vill. VI vill.... Spelar det så stor roll vad andra tycker? Ska man fortsätta i samma gamla rutiner trots att man vet att vägen bär rakt nedåt? Är den falska tryggheten så mycket värd att du inte vågar satsa för att få det bättre?

Tänkte höra om den allmänna uppfattningen.... Är det så att man är en sämre människa för att man inte kan stava? Är det  alltid ok att påpeka felen?

Jag ser det ungefär som att jag skulle påpeka att någon har en ful näsa eller ett väldigt oklädsamt födelsemärke mitt i pannan.

Inte skulle jag väl gå in på någons blogg... Titta på en bild av människan och komentera att det var ju en vansinnigt stor vårta du har på näsan.... Eller? Där emot är det ok att skriva ett inlägg där man enbart påpekar att bloggens ägare har stavat fel.

Jessica och Maria ni är väl några dugliga ordpoliser och visst har ni också varit framme och rättat mig. Men när jag vet att det är ni, så är det OK. För jag vet att det inte är allvarligt menat. Men just att man annonymt måste påpeka att det enda som var värt att kommentera i inlägget var att jag stavat fel, tycker jag är minst sagt töntigt.

Ett litet tillägg om att hunden var söt hade ju muntrat upp det hela lite!

Stackars männen i mitt liv. Båda verkar helt säkra på att de kommer att avlida inom en mycket snar ramtid.

Loke har sitt sår och Andy har hela 37,8 graders feber. Båda delar mer än gärna med sig av sitt lidande. Mycket och länge.....Trevligt så här en Måndags kväll! Man borde ha det så här lite oftare. Det är ju otroligt roligt att lyssna på hur svårt det är att vara sjuk.

Jag är själv pipig och ynklig när jag är sjuk.... Men män är något speciellt. De har det så mycket mer plågsamt. Jag tror inte att vi kvinnor någon gång kommer att förstå hur svårt det är att vara man.

Om jag inte kommer till jobb imorgon, så kolla gärna alla sinnessjukhus. Kan vara att jag blivit knäpp av allt gnäll.