Bimbotankar

Aldrig har jag tidigare fått så många inbox på Facebook som nu... För er som inte är smittade av Facebook-viruset kan jag säga att inbox är sak samma som mail, fast det ligger på Facebooks sida. Mestadels upprörda mail, men även en del friarhistorier... SUCK! Man är "UT PÅ MARKNADEN" i mindre än 1 dag! (Det är inte lätt att vara vacker!)

Jag bestämmde mig igår för att städa upp lite i Facebookträsket. Tog bort lite bilder som jag inte längre ville ha och passade även på att ta bort den mest privata infon om mig själv. Lämnade typ bara var jag jobbar och vilken dag jag fyller år (med förhoppning om finfina födelsedagskort). Det betyder att jag även tog bort min status "I ett förhållande" och det i sin tur ledde till att det på alla mina vänners sidor kommer upp i stor fetstil text att jag inte längre är i ett förhållande....

Riktigt så är det ju inte! Det är inte som Paul ville få det till... Julilskan som slagit till!

När jag skulle lägga upp nyårsbilderna hittade en massa bilder från när vi flyttade från Stora Nygatan. Det är med lite blandade känslor man tittar på dem. Tillägnar detta inlägg till hon som aldrig är med på bild.... Tar risken att hon tycker sig ha för stirrande blick, för bred rumpa eller är allmänt blek.



       


Sen var där ju några andra eldsjälar närvarande!

       

Moster och Familjen Kronström, Andy, Jess och Miia!

Än en gång har man firat nyår... Och det ordentligt!



Det blev som vanligt riktigt god mat. Först en alldeles fantastisk räkcoktail ála Micke. Sen en mycket god rådjurssadel, skjuten av Micke, marinerad av Vicky och.... jag.... Jag passade det i ugnen... Eller det gjorde jag väl knappt det. Till det hade vi en smarrig rotsakspytt som Andy stod för och rödvinssås... även den gjord av Micke (När blev han så huslig?)

Efterrätten stod jag dock för! Jag hade köpt glassen!


Den absolut sötaste nyårsflickan!



Fast jag tyckte själv att jag också var fin i min nya klänning!  ;)

* När man även dagen efter att man kräkts fortfarande har kvar julskinkan i näsan...

* När man sover 13 timmar på natten.... Man hostar alldeles för mycket för att få sina vanliga 18 timmar.

*  När man inte ens orkar stanna uppe för att titta på "På spåret".

* När man utan problem kan tänka sig att dricka gammalt blomvatten. Enchinagard eller vad det kallas...

* När man hemma i vårt hus i stan.. kan känna sig varm. Trots att den lilla värmen som SnåleAndy satte på 2004 måste ha gått ur sedan länge.

* När näsan är så täppt att man kan ligga i soffan med huvudet mot hundens gassida.

* När man gäspar och inser att hela världen INTE viskar!


Och jag har  eller har haft alla ovanstående symtom.....

Måste bara göra ett litet inlägg om kommentarerna i föregående inlägg.

Trots tre kommentarer har INGEN hit tills kommenterat Andys något annerlunda klädsel.... Kul att det äntligen börjar bli accepterat!

Mooohahahahaha!

Längtar till bruna ben....



Längtar till grisfest....



Längtar till picknick på stranden....



Längtar till midsommar och blommor...



Längtar efter att kunna gå lättklädd...

Varför är jag ALLTID sjuk på nyår?

Varför är Loka i 33cl flaska godare än samma Loka i 1,5liters?

Varför sätter jag mina mål så högt att jag aldrig ens kan skymta dem?

Varför är det alltid en jättebra film på TV när man har hyrt film, men aldrig något bra på TV om man inte hunnit till videobutiken?

Varför är det alltid rusning i affären när man jobbar ensam, men inga kunder alls om man har tagit in extrapersonal?

Varför saknar jag ibland människor som jag träffar nästan jämt?

Varför kan jag inte tycka att något är lagom intressant? Varför måste jag lägga ner hela min själ i allt?

Varför har jag fler besökare på bloggen när jag inte bloggar?

Varför vill alla alltid ha det jag inte kan ge dem?

Varför minns jag ALDRIG att jag INTE ska klia mig i ögonen när jag tillagat chili?

Varför får jag alltid en opassande finne mitt i ansiktet när jag vill vara extra fin?

Varför är livet så fult med frågor som inte har något svar?

Detta är ett smakprov på vad vi gör på jobb om dagarna.:
Det finns visst en tjänst på Google där man kan översätta sin text. Jag valde texten i rubriken och fick väldigt konstiga svar. Tror inte att man ska lita på den för att skriva avtal, uppsatser eller äktenskapsförord. Men det är ju skoj...!

Engelska: I called Caroline and thrive fish in the water.  (Hur tänkte de där..?)

Julen började jag att fira med julfrukost på jobb. Samtidigt som vi intog en måltid bestående av torrt bröd och smaklös ost utbyttes våra julklappar. Jag fick en gudomligt söt blåsapa (det vet väl alla vad det är), ett jättefint nagellack, nagellacksborttagning och en bok med smarriga recept på smothies. Mycket bra!!
Vi var på jobb fram till 13.30. Sen bar det hemåt och in i duschen. Jag stannade i duschen i säkert 40min och bara njöt av det varma vattnet och av tanken på att jag faktiskt hade en helt ledig dag att se fram emot.

Jag och Andy tittade på "tomtens verkstad" tillsammans och sedan tog jag mina julklappspåsar under armen och drog till min syster. Där var även mamma, morfar, Mikael, Tommy, Simon och Mira. Efter en massa god julmat var det dags för julklappsspelet. Det är faktiskt ett riktigt mysigt avbrott i det annars så tvångstraditionela julfirandet. Jag och Mikael kom in i någon sorts kamp om vad nog både han och jag trodde var en flaska. Till historien hör att mamma i fjol hade köpt champangeflaskor som vi spelade om.... I år var dock inte innehållet lika extravagant. Som slutlig vinnare av paketet blev jag lycklig ägare till ett flaskformat ljus. Men jag klagar inte.... Jag vann över Mikael i varje fall!

Vid 22-tiden bröt vi upp och jag fortsatte till nästa ställe. När jag kom blev det julklappsutdelning numro två.

Andy hade sagt att jag bara skulle få pengar till skidorna, men det kunde han så klart inte hålla. Jag fick även två jättefina halsband, ett armband och ett PC-spel. Dagen innan hade jag ju även fått Mamma Mia-DVD:n i min kalender, så jag fick ju alldeles för mycket. Men så är det när man är så väldigt snäll som jag. Av svärpäronen fick jag jättefina strumpor och ett nytt underställ. Tror att alla uppskattar att jag nu mera kan byta underställ efter halva veckan i Norge.

Av mamsen fick jag SPA-behandling, strumpor och ett jättefint manikyrset. Temat i år måste varit strumpor och naglar.

Behöver jag ENS säga det...? "Jag är väldigt nöjd med mina julisar i år och det är VÄL det viktigaste med julen!"

ÄT PINNGLASS!

Jag har idag fått reda på vad jag ska få av Andy i julklapp. Detta kom sig av att jag fick välja mellan pengar till mina nya skidor eller hemliga paket.... Det fanns två klara fördelar med att välja pengar till skidorna:

Nr1: Beloppet jag ska få är tre gånger så stort som Andy brukar handla för...

Nr2: Andy kan under inga omständigheter gnälla på att jag köper nya skidor.... Han har ju själv uppmuntrat till det!

Nu kommer vi till I-landsproblemet.... Det är ju sååååå tråkigt att veta vad man får i julklapp. Det ska ju vara spännande att öppna. Det är ju det enda som är bra med julen. JULKLAPPARNA! Andy är ju den jag brukar få mest av. Han är tillika jättebra på att klura ut saker som jag vill ha. Så att inte få något mer än pengar från honom suger! Men det tycker jag kanske inte när jag i Norge står på mina sprillans nya skidor..?

Det är inte så många i min familj som ger med tanke. De flesta ger för de måste. Ser normalt bara fram emot Andys och Emmys klappar. Nu när Andy är borta hoppas jag Emmy känner pressen!

Visst gillar jag kalendern med Simon och ibland kan golfvinsterna passa mig utmärkt, men det går inte upp mot något där givaren verkligen tänkt till. Som i fjol.... Jag säger bara SUDOKO-toapapper! Det är sååå mycket roligare att få än en jättedyr sak som någon råkat vinna i en golftävling.

Här kommer en minirapport för alla som intresserar sig för hur jag hade det igår.

Maten hos Miia var mycket god! Bröden med Kesogeggan kan man dö för! I övrigt fick vi en smarrig gryta med ris. (vattnar sig i munnen) Till efterrätt blev det till allas glädje... frukt.

Till maten serverades lagom mycket gnäll på omgivningen och en nypa skvaller. Det förgyller alltid en middag.

Tyvärr kunde inte allas vår travnisse komma. Det gjorde mig ledsen men INTE besviken..... (värt att upprepa!)

Ikväll är det middag hos Anderssonskan. Ska bli otroligt roligt. Som tidigare inlägg framhäver så går mitt liv just nu ut på att jobba. Carro=Arbetsmyra. Detta innebär att det kommer bli ännu roligare än vanligt att se dem.

Emmy ser jag ju i och för sig dagligen..... Och Maria lite då och då. Men Jessica var bra länge sedan. Tror inte vi hörts sedan senaste tjejmiddagen. Det har ju hänt en del i hennes liv som jag tänkte ta tillfället i akt att analysera. Ska försöka återkomma imorgon med hur det gick.

PEACE OUT

En viss Herr "min pappa har karl XII dödsmask uppspikad på väggen" var så vänlig och upplyste mig om att det inte händer något här längre. Visst kan jag hålla med.... men fatta vilket stressigt liv jag lever!

Klockan 10.00 måste dörrarna till butiken hissas upp. Från det till 20.00 när det är dags att hissa ner  igen, går dagen i ett. Varor ska säljas, varor ska hämtas på lagret, varor ska prismärkas, hängas på galgar, samtal ska ringas (mest för att  världens mest onåliga agent.), man ska svara på alla samtal (tack eniro som har oss överst på leksaksaffärer och barnkläder i Malmö). När man väl är ifrån jobb är det typ bara en timme kvar till det är tid att gå till sängs.
Om det inte räkte så går jag upp klockan 08.00 för en runda i joggingspåret. ( I ärlighetens namn är det väl kanske inte så länge jag gjort det. Men, men....)

Men som sagt... Nu ska jag börja igen.

Kan även ta tillfället i akt och skylla på att min kamerasladd är borta. (önskar för övrigt en ny i julklapp.) Med kameran är det SÅÅÅÅ mycket lättare att blogga. Jag har bland annat coola bilder där Marcus slår sin 56:e strike, från bowlingen med honom och Ingrid. Oj vad det var roligt för övrigt. Visste dock inte att jag var SÅ j-v-a usel i bowling. Till mitt försvar var Ingrid ännu sämre... Mooohaaaaaa!

din halsduk i butiken!

Nu stundar samma jäkla problem som jag alltid har så här års. Har gett mig den på att jag ska vara klar med julklapparna tidigt i år.... Är ju dock redan den 15:de och jag är såååååå långt i från klar som jag kan bli. Nästan...

Mamma är faktiskt klar. Likaså Tommy. Simon, Mira och Clara är av naturliga skäl också klara. Emmy är nästan klar... Det är Basshunters erotiska kalender som jag fortfarande väntar på. Andy är hyfsat klar... Men han är otroligt dyr i drift. (Tackar gud och vår monark för skatteåterbäringen!) Det största problemet med Andy är att han har den otroligt dåliga smaken att även fylla år i december...

Störst problem har jag med min syster, Mikael och morfar. Vad köper man till de som har allt...?

I onsdags öppnade vi upp "Plötsligt på Barnkammaren" del 2. Kändes lite konstigt när grinden väl gick upp, två dagar efter planerad öppning. Då hade vi varit utan butik i 26 dagar. Under dessa dagar spenderade vi tiden med att rota runt på vårt kaosartade lager, sitta på långa och tråkiga leverantörsmöten och äta köttbullar på IKEA.

Nu är livet åter normalt. Vi expierar kunder, nickar och ser glada ut och springer för att hämta påfyllnadskläder på vårt nu mera lite mindre kaosartade lager. Nog var jag lite nervös när vi skulle öppna. Alla verkade vara säkra på att det ska gå bra, utom jag och Emmy. Våra största fan har vi i Uffe och Malin. Uffe är ju den som snackade in oss på Jägers. Utan honom hade vi lagt ner butiken helt vid detta laget och Malin är liksom vår länk mellan Jägers och verkligheten.

Som sagt så var det i onsdags vi öppnade. Det är hemskt roligt att så många har kommit och hälsat på. Uffe och Malin, min syster, min mamma, min moster och mina svärföräldrar kom första dagen. Onsdagen var väl kanske inte den ultimata dagen att hälsa på. Både jag och Emmy var helt blanka i skallen och trots att vi vid flera tillfällen pratat om Uffes och Malins nya vove... så glömde vi fråga hur det går med den lille krabaten. När du ser detta Malin... Så är vi JÄTTENYFIKNA!

Övriga dagar har bland annat Jessica, Anders, Maria, Johnny, Erik, Micke, Jens, Markus, Jimmy, Svärföräldrarna (de har kommit nästan varje dag i två veckor nu), Petra, Josefin, Anna och Gärd, Mikael och arbetskamrat, Andys morföräldrar och Nina varit på besök. Om du inte hittar ditt namn på listan, så betyder det antingen att jag i skrivande stund glömt att du varit och hälsat på (beror enbart på trötthet, INTE på att vi inte blev glada att du kom) eller så är det faktiskt dags att du kommer och hälsar på!