Bimbotankar

Visst är det kul med påhälsning... Men eftersom vi alltid vill strypa varandra efter, så hade det ju varit roligare om denna personen lät bli. Vi grälar jämt om bagateller. Idag gällde det att jag inte visste hur man loggade ur från Malmö operans hemsida. Försökte ta upp vårt problem med henne idag..... Kanske klumpigt sagt, men jag var upprörd...

"Skillnaden mellan dig och mig är att jag åtminstonde ibland inser att jag är elak mot dig..."

Svaret jag fick... Föga oväntat...

"Jag har ALDRIG varit elak mot dig!"

Näää... Så klart. När du slog mig när jag var barn... Det var väl för att jag behövde det... För att vara snäll och för att ge mig en riktigt bra uppfostran... När du försvann flera dagar och om jag inte missminner mig helt... veckor i sträck. Var bara för att jag skulle lära mig att inte forsätta vara mörkrädd. Jag är säkert långsint... Dum som ens tar upp det. Men det hon gjorde då sårade mig riktigt och det är säkert såååå otroligt korkat av mig som fortfarande inte släppt det. Men det känns inte som jag fått något avslut på det hela. Istället har jag bara kvar alla "biverkningar". Jag litar inte på någon, berättar aldrig något för någon och har sjukt ytliga relationer till i stort sett alla... Där är INGEN som ens vet lite av det som hände de åren.... De åren som formade min personlighet.

Visst älskar jag henne... Men vissa saker gör det bara så svårt!