Bimbotankar

Sedan vi fick vår praktikant kan man säga att mitt arbetsliv blivit minst sagt lite annerlunda. Som ni säkert märkt kommer blogginläggen mer sällan nu och för er som har Facebook så har ni nog sett en drastisk skillnad. Idag har jag suttit ner cirka 6min. På den stunden kastade jag i mig en korv för att ha minsta möjlighet att mäkta med dagen. Resterande tid har jag kutat upp och ner för vår stege för att försöka hänga rätt alla kläderna vi fått.

Borde det inte vara så att arbetsbördan blir mindre om en person till arbetar?? Inte i detta fallet! Jag har aldrig varit så utarbetat som nu. Som tur var så var Manars mamma på centrat ikväll och jag sa att vi hade arbetat så duktigt att hon kunde få gå en timme tidigare. Först sa Manar NEJ.. men jag övertalade henne till att tycka att hon faktiskt var trött och behövde vila! Jag kan ju inte själv sitta och vila när hon arbetar konstant. Bad till och med om ursäkt (till min praktikant) för att jag ringde Ingrid och Maria på arbetstid.

Vad gör man inte för att göra ett seriöst intryck?