Tillbaka till verkligheten...
Nu är jag ÄNTLIGEN tillbaka från min Tysklandsresa. Det blev en dag längre än vi tänkt oss, men å andra sidan kunde vi ta mässan i ett ganska bra tempo, istället för att springa igenom den. Vi har hittat massor med nya leverantörer och otroligt mycket fina saker. Vad vi dock INTE kunde hitta i Tyskland var människor som kunde prata engelska.
Verkar vara helt omöjligt att få en tysk att förstå något man säger om man inte lägger in åtminstonde några tyska ord i meningen. Vad man där emot kunde dra nytta av var deras tro att alla människor är lika värdelösa på språk som de är. Vi lyckades spara över 500kr på att en tysk mässvärd förulämpade oss när han pratade med sin kollega.
Det var nämligen så.....
Dag ett var det ju tänkt att vi bara skulle ha två dagar på mässan. Där av var det billigare att ta två dagspass än ett veckopass. På vägen ut från första dagens mässa kom vi på att vi nog ville stanna en dag till. Där av ville vi byta till ett veckopass. Där drog vi nytta av deras okundskap och sa att de inte hade förstått vad vi ville köpa för pass. Kvinnan vi pratade med var helt ny på jobbet och skämdes därför jättemycket. Hon tog med oss bort till sin chef, Oliver och vi förklarade ärendet även för honom. Han menade dock på att vi hade fått komma tidigare på dagen om vi ville byta. Så här sent kunda han inte göra något för att hjälpa till. Efter en stunds diskussion var han fortfarande lika ovillig. Då kommer en av hans kolleger ut och Oliver dissar oss ordentligt i det tyskspråkiga samtalet med mannen.
När jag direkt svarar på det som sagts mellan dem, verkar han skämmas ordentligt. Plötsligt blev han väldigt givmild och byter direkt våra pass helt kostnadsfritt till veckopass. Från att varit en riktigt dryg jäkel som idiotförklarat mig helt, står han nu och berättar hur söt jag är och att han vill bjuda mig på fika dagen efter....
Han var hemskt söt... Men hur söt man än är så kan man inte skälla ut någon ena stunden och sedan tro att man kan släta över det med en kopp kaffe. MÄN.... SUCK!
I övrigt så var väl allt bra. Borträknat från att tysk mat är lika oätlig som kinesisk och att alla envisades med att springa nakna på vårt SPA.
Men om det berättar jag nästa gång. Nu ska jag jobba vidare.
Verkar vara helt omöjligt att få en tysk att förstå något man säger om man inte lägger in åtminstonde några tyska ord i meningen. Vad man där emot kunde dra nytta av var deras tro att alla människor är lika värdelösa på språk som de är. Vi lyckades spara över 500kr på att en tysk mässvärd förulämpade oss när han pratade med sin kollega.
Det var nämligen så.....
Dag ett var det ju tänkt att vi bara skulle ha två dagar på mässan. Där av var det billigare att ta två dagspass än ett veckopass. På vägen ut från första dagens mässa kom vi på att vi nog ville stanna en dag till. Där av ville vi byta till ett veckopass. Där drog vi nytta av deras okundskap och sa att de inte hade förstått vad vi ville köpa för pass. Kvinnan vi pratade med var helt ny på jobbet och skämdes därför jättemycket. Hon tog med oss bort till sin chef, Oliver och vi förklarade ärendet även för honom. Han menade dock på att vi hade fått komma tidigare på dagen om vi ville byta. Så här sent kunda han inte göra något för att hjälpa till. Efter en stunds diskussion var han fortfarande lika ovillig. Då kommer en av hans kolleger ut och Oliver dissar oss ordentligt i det tyskspråkiga samtalet med mannen.
När jag direkt svarar på det som sagts mellan dem, verkar han skämmas ordentligt. Plötsligt blev han väldigt givmild och byter direkt våra pass helt kostnadsfritt till veckopass. Från att varit en riktigt dryg jäkel som idiotförklarat mig helt, står han nu och berättar hur söt jag är och att han vill bjuda mig på fika dagen efter....
Han var hemskt söt... Men hur söt man än är så kan man inte skälla ut någon ena stunden och sedan tro att man kan släta över det med en kopp kaffe. MÄN.... SUCK!
I övrigt så var väl allt bra. Borträknat från att tysk mat är lika oätlig som kinesisk och att alla envisades med att springa nakna på vårt SPA.
Men om det berättar jag nästa gång. Nu ska jag jobba vidare.
Kommentarer
Trackback
