Bimbotankar

Tänkte ta och bjuda min kära granne Flora på en kopp kaffe och en päronbåge. Problemet är att det är Emmys kaka. Men om man inte är här, så är det lätt att ens saker försvinner. Så nu mera är den borta.

Vi tänkte ta fikan på trappan upp till porten tvärs över gatan. Om man får sitta i fred vill säga! Då tänker jag inte på kunderna, för de lyser med sin frånvaro. Jag satt precis där och solade en stund. Då kommer det fram en liten tant som förmodligen laddat riktigt länge för det här samtalet.

Snällt börjar hon med att fråga om jag jobbar på andra sidan gatan och så pekar hon mot huset där butiken ligger. Jadå, svarade jag i tron om att det var en kund till mig. Då börjar hon!!!!

- "Du kan ju inte kasta fimpar överallt. Ni får ju städa upp efter er! För att man röker äger man inte världen."

- "Men jag röker inte och jag jobbar inte med dem som brukar sitta här!", försökte jag förjäves att försvara mig med.

- "Säg då till dina vänner att de pockar upp detta efter sig", fortsatte damen uppretat och pekade på en hel hög fimpar som någon låtit ligga vid hennes trappa.

- "Men jag känner ju inte dem!!!!", svarade jag.

Utan ytterliggare konversation och utan så mycket som ett förlåt, vände damen bara på klacken och stormade mot vår innergård. Inne hos oss finns ingen som slänger fimpar, så där gick hon bet. Strax där på kommer hon utrusande och verkar då ha förstått var syndarna finns. Med bestämda steg gick hon rakt in till MERA MOBIL. Efter det har ingen sett henne.....