Kul dag på jobb...
Det var en stund sedan jag bloggade sist. Man jobbar ju sällan själv nu mera och då blir bloggen lidande.
Idag har jag egentligen inte tid att blogga, men måste helt klart ta en paus ändå. Jag håller på att hänga alla kläder rätt. Vi fick ju en JÄTTESTOR pall från Carodel i onsdags. Den var så stor att jag nästan är säker på att den hade eget postnummer. Eventuellt egen tidszon, men säger jag det så finns risken att jag överdriver och det vill jag ju inte.
Hur som helst så hängde inget rätt i morse. Nu är jag snart klar med babykläderna. EFTER TRE TIMMAR! Problemet är att jag aldrig blir nöjd. Hänger varje plagg på cirka sju olika platser innan jag ger upp om just den produkten och låter den hänga på sista försöket, för att fortsätta på samma vis med nästa plagg.
Det roligaste av allt är att när jag väl är klar, så kommer min genomelaka kusin tillbaka........ Och trots att hon försöker få mig att skylta om oftare i butiken, så har hon en ovana att gå och smygändra det jag dagen innan lagt ner hela min själ i.
Nä, nu får jag nog sätta fart....
Idag har jag egentligen inte tid att blogga, men måste helt klart ta en paus ändå. Jag håller på att hänga alla kläder rätt. Vi fick ju en JÄTTESTOR pall från Carodel i onsdags. Den var så stor att jag nästan är säker på att den hade eget postnummer. Eventuellt egen tidszon, men säger jag det så finns risken att jag överdriver och det vill jag ju inte.
Hur som helst så hängde inget rätt i morse. Nu är jag snart klar med babykläderna. EFTER TRE TIMMAR! Problemet är att jag aldrig blir nöjd. Hänger varje plagg på cirka sju olika platser innan jag ger upp om just den produkten och låter den hänga på sista försöket, för att fortsätta på samma vis med nästa plagg.
Det roligaste av allt är att när jag väl är klar, så kommer min genomelaka kusin tillbaka........ Och trots att hon försöker få mig att skylta om oftare i butiken, så har hon en ovana att gå och smygändra det jag dagen innan lagt ner hela min själ i.
Nä, nu får jag nog sätta fart....
TACK JESSICA!
Tänkte bara tacka Jessica för min bloggs första kommentar!
TACK!
TACK!
En helg som så mång andra.
Fredagen var lungn. Det är knappt jag minns vad vi gjorde. Som tur är så har vi nu mera ett flertal kabelrännor längs väggar och tak som visar vad som faktiskt hände.
På lördag var det jobb som vanligt. Roligt att ha kusin tillbaka. Det är så tyst och ensamt utan henne. När jag är själv saknar jag verkligen att bara ta en kopp och snacka lite skit.
Klockan sex skulle familjen Boklund komma på middag. Men som vanligt så är de så tidiga att knappt hälften av alla göromål är förbockade. Fem i halv sex knackade det på dörren. Utanför var alla tre. Trots att jag vänligt och bestämt bad dem återkomma klockan sex, så var det inte riktigt någon som lyssnade på mig. Så jag fick ju snällt öppna dörren och låta dem slå sig ner i köket.
Andreas hade då inte kommit direkt långt. (Milt uttryckt) Han låg i solariet och trodde att han skulle kunna duscha i lugn och ro efter. Men icke! Som tur var så hade jag förberett det mesta och behövde ingen hjälp. Så han fick duscha medan Boklundarna roade sig med memory vid köksbordet.
Kvällen blev riktigt trevlig. Mycket skitsnack (proktoskopi, luftburna bajsbakterier, hundens magbekymmer, m.m.) och en del TV-spel. En liten förevisning av vår nya biograf var naturligtvis också tvunget. Så det blev till Claras glädje några minuter "Hitta Nemo". Jag måste ju bara säga att Clara är ju något av det sötaste jag vet. Hon har otroligt mycket energi, fast helt utan att gå till överdrift. Hon vill vara med och göra allt och hon tycker allt är så roligt.
Idag, söndag, har vi mestadels spenderat tiden i källaren. Jag tog tag i det som jag så länge försökt förtränga. Allt mög vi samlat i arbetsrummet. Två sopsäckar har jag lyckats få ihop. Men jag får väl på det igen nästa helg.
På lördag var det jobb som vanligt. Roligt att ha kusin tillbaka. Det är så tyst och ensamt utan henne. När jag är själv saknar jag verkligen att bara ta en kopp och snacka lite skit.
Klockan sex skulle familjen Boklund komma på middag. Men som vanligt så är de så tidiga att knappt hälften av alla göromål är förbockade. Fem i halv sex knackade det på dörren. Utanför var alla tre. Trots att jag vänligt och bestämt bad dem återkomma klockan sex, så var det inte riktigt någon som lyssnade på mig. Så jag fick ju snällt öppna dörren och låta dem slå sig ner i köket.
Andreas hade då inte kommit direkt långt. (Milt uttryckt) Han låg i solariet och trodde att han skulle kunna duscha i lugn och ro efter. Men icke! Som tur var så hade jag förberett det mesta och behövde ingen hjälp. Så han fick duscha medan Boklundarna roade sig med memory vid köksbordet.
Kvällen blev riktigt trevlig. Mycket skitsnack (proktoskopi, luftburna bajsbakterier, hundens magbekymmer, m.m.) och en del TV-spel. En liten förevisning av vår nya biograf var naturligtvis också tvunget. Så det blev till Claras glädje några minuter "Hitta Nemo". Jag måste ju bara säga att Clara är ju något av det sötaste jag vet. Hon har otroligt mycket energi, fast helt utan att gå till överdrift. Hon vill vara med och göra allt och hon tycker allt är så roligt.
Idag, söndag, har vi mestadels spenderat tiden i källaren. Jag tog tag i det som jag så länge försökt förtränga. Allt mög vi samlat i arbetsrummet. Två sopsäckar har jag lyckats få ihop. Men jag får väl på det igen nästa helg.
Träna eller icke träna... Det är frågan det!
Nu har vi haft träningskort på SATS sedan den 21/1. Det vill säga i skrivande stund har vi haft det i 27 dagar. Under denna tid har vi tränat TRE gånger. Hmmm..... Vad blir statistiken på det...? Vill knappt tänka på det, men vi har tränat totalt 11% av alla dagarna.
Ganska dåligt borde jag nog säga. Men jag trösta mig själv med tanken att det tar en stund att komma igång. Jag menar 3 gånger på 27 dagra är egentligen ganska bra om man tar i beaktning att sista gången vi tränade innan det, var för nästan två ÅR sedan.
Nästa vecka blir det ändring!
Jag brukar sätta upp ett nytt mål varje vecka. OFTAST gäller det att jag ska banta. (Skulle kunna sträcka mig till alla gånger utom två) Förra veckan var dock annerlunda. Då skulle jag börja sminka mig dagligen. Det höll tre dagar, sen försov jag mig och fick rusa iväg, med endast lite mascara som var kvar från dagen innan. Jag hade ett litet återfall av "osminkning" i två dagar då, sen rättade till sig igen. (Måste erkänna att jag även idag har ett tillbakafall, men det är ju söndag. Tror att det står i bibeln att man inte får sminka sig då.) Kommande vecka blir alltså målet att sätta fart på träningen. Vi går ut starkt. 8.30 ska jag och kusin träffas på SATS. Jag kan inte hjälpa att jag någonstans djupt inom mig hoppas att de just den dagen måste stänga för att sanera från husbock.
Hoppas, hoppas, hoppas.......
Ganska dåligt borde jag nog säga. Men jag trösta mig själv med tanken att det tar en stund att komma igång. Jag menar 3 gånger på 27 dagra är egentligen ganska bra om man tar i beaktning att sista gången vi tränade innan det, var för nästan två ÅR sedan.
Nästa vecka blir det ändring!
Jag brukar sätta upp ett nytt mål varje vecka. OFTAST gäller det att jag ska banta. (Skulle kunna sträcka mig till alla gånger utom två) Förra veckan var dock annerlunda. Då skulle jag börja sminka mig dagligen. Det höll tre dagar, sen försov jag mig och fick rusa iväg, med endast lite mascara som var kvar från dagen innan. Jag hade ett litet återfall av "osminkning" i två dagar då, sen rättade till sig igen. (Måste erkänna att jag även idag har ett tillbakafall, men det är ju söndag. Tror att det står i bibeln att man inte får sminka sig då.) Kommande vecka blir alltså målet att sätta fart på träningen. Vi går ut starkt. 8.30 ska jag och kusin träffas på SATS. Jag kan inte hjälpa att jag någonstans djupt inom mig hoppas att de just den dagen måste stänga för att sanera från husbock.
Hoppas, hoppas, hoppas.......
Jaha... Då har man gått och blivit med blogg....
Idag tog jag steget in i verkligheten. Har tidigare levt i en bubbla. Skymd från världen. Men nu har jag gjort det enda rätta. Det självklara! Jag har blivit som alla andra.... En bloggare.
Jag har funderat på detta ett tag nu. Har alltid kommit fram till samma frågeställning. "Vad händer i mitt liv som är värt att nämna?!" Svaret har tills idag varit det samma. "INGET!"
Men idag känner jag att JAG lika väl som alla andra kan dela med mig av mitt händelselösa liv. Jag tackar bland annat Jessica på http://jessicapessica.webblogg.se/ och Emmy på http://emm.webblogg.se/ för deras totalt meningslösa inlägg om hur mycket det låter när en hantverkare borrar och hur man blir av med grönt hår. Just dessa inlägg tillsammans med att det totalt befunnit sig tio personer i butiken idag, har gjort att jag nu kastar mig ut för "stupet". Bye, bye, privatliv!
Jag har funderat på detta ett tag nu. Har alltid kommit fram till samma frågeställning. "Vad händer i mitt liv som är värt att nämna?!" Svaret har tills idag varit det samma. "INGET!"
Men idag känner jag att JAG lika väl som alla andra kan dela med mig av mitt händelselösa liv. Jag tackar bland annat Jessica på http://jessicapessica.webblogg.se/ och Emmy på http://emm.webblogg.se/ för deras totalt meningslösa inlägg om hur mycket det låter när en hantverkare borrar och hur man blir av med grönt hår. Just dessa inlägg tillsammans med att det totalt befunnit sig tio personer i butiken idag, har gjort att jag nu kastar mig ut för "stupet". Bye, bye, privatliv!
